Kria 1 10/9-2011
http://harnostudier.com/hejlitteraturen.html <- frågorna som besvaras i krian är de första på denna hemsida.
Mycket av det som fanns i antikens litteratur och kultur kan komma igen på många ställen i både litteratur och diskussionsforum idag. Det är saker som är tidlösa i och med att de tar upp människans natur och tankar vilket är något vi inte kan hitta ett rätt och fel, och därmed ett slut, på. Vreden är väl nu som då ett av de största problemen i samhället i och med att vreden skapar tvister mellan många människor som kanske egentligen skulle ha kunnat komma överens. Jag tror att vreden som sådan är onödig, men att lite ilska kan vara bra för att få saker ska hända och för att man ska komma till diskussioner som kan leda till förbättrande. Det finns allt för många i samhället, kanske framförallt unga män, som inte får utlopp för sin ilska och risken finns då att en djupare vrede skapas vilken kan förstöra många andras liv. Tanken på ödet, om det finns eller om man enbart kan påverka sitt liv själv, är någonting som antagligen kommer att finnas så länge människan finns. Kanske tycker man vid någon punkt att man fått klart för sig att ödet inte finns, mitt liv är bara mitt och jag är den enda som kan påverka det, men så händer det någonting som får en att tvivla på det igen. Vissa människor man möter eller vissa val man gör kan påverka mycket på ibland så konstiga sätt att man nästan måste tro på ödet. Men även om jag tror att ödet till viss del spelar in i mitt liv är jag övertygad om att jag måste leva mitt liv själv och inte bara vänta på att någonting ska hända med hjälp av ödet. Man måste kämpa för det man vill ha, för att det liv som man vill ha ska bli. Det är så olika för olika människor vad man vill göra med sitt liv, vad man vill uppnå, se och göra under sin tid på jorden. Men någonstans är väl ändå det viktigaste för människor att vara lyckliga. För i och med att man är lycklig med sitt liv kan man också sprida lycka till andra, vilket jag tror är om än inte meningen med livet så i alla fall något väldigt viktigt. Jag kan också tänka mig att just det faktum att vi har den struktur vi har på samhället idag gör att människor hjälps oftare än stjälps av det i och med att vi kan dela glädje och sorg med andra. Samhället kanske inte är perfekt, men så är vi bara människor också och jag tror knappast att det går att ha ett ”perfekt” samhälle i och med att alla vill leva på olika sätt. Så att ”göra något åt samhället” beror ju helt på hur man uppfattar det. Vissa människor är nöjda med att inte göra någonting åt det, de trivs med allting som de är nu och vill helst ha den trygga plats som samhället för de flesta är. Sedan finns det många som kanske vill försöka förbättra lite, vilket kanske inte ger några världsomfattande förändringar precis men som ändå skapar ett levande samhälle där saker utvecklas. Så har vi såklart också extremisterna som vill att förändring ska ske nu, på en gång, och helst inga små fjuttiga förändringar utan totala. Jag tror att alla sorters människor behövs för att skapa ballans men att säga en enskild sak som man kan göra åt samhället tror jag inte går just på grund av alla olika människor och åsikter som finns.
Jag tror inte att sexualitet är något man kan styra över, som tjej kanske man har ”lättare” att tycka om killar, och killar om tjejer, eftersom det är det vanliga men jag tror ändå inte att man kan styra över vilket kön man blir attraherad av. Att likna det vid ett sjukdomstillstånd tror jag dock är fel eftersom det inte är något övergående, det kan eventuellt förändras men det är ingenting man blir frisk från. Det kan också ge extrema homofober vatten på sin kvarn om att homosexualitet är en sjukdom som man måste ”bota”. I och med att just bögar finns tror jag inte att sex för alla handlar om dominans och att ”den som penetrerar har makten”. Säkerligen finns det många som finner dominanskänslan viktigast men det måste ju då, logiskt sett, även finnas de som inte känner så. I dessa tankar håller jag alltså inte med grekerna även om jag tror att det finns en viss sanning i det för vissa. De som köper sex kanske i många fall är ute efter maktkänslan, känslan över att de kan göra vad de vill med den personen de har ”köpt”, men jag tror inte att makt och dominans är det folk i första hand förknippar med sex i övrigt.
När man pratar om att Afrodites kärlek inte har någonting med kvinnor att göra tror jag att det beror på att kvinnor helt enkelt inte fanns på samma sätt nu som då. Idag skulle du nog inte kunna komma och säga något sådant utan att bli påhoppad medan det för så pass länge sedan var allmänt accepterat att kvinnor inte hade speciellt mycket till sexualitet eller själsliv. Att man sedan tänker sig kvinnans sexualitet som omättlig har nog precis med detta att göra, kvinnor var inte på samma sätt välkomnade i det sociala livet och man satte sig nog inte och diskuterade kvinnors sexualitet med en kvinna vilket gör det till okänt område. Kanske var det också så att männen åtrådde kvinnorna så mycket att det för dem var som att kvinnors sexualitet var omättlig, när det kanske i själva verket kanske var deras egen sexualitet det handlade om. Dessa tankar ökade mest troligt också då man skrev om kvinnliga gudar eller varelser som kanske förtrollade män till att vilja ha sex med dem eller liknande.
Angående stora åldersskillnader i förhållanden, och då framförallt mellan män/pojkar, är det något jag inte är emot så länge det är vad båda parter verkligen vill. Börjar det komma till att pojkarna får ut väldigt mycket av det i övrigt medan sexet är det enda männen vill åt är det fel men annars känns det som vilket annat förhållande som helst. Dock skulle jag nog även vara lite skeptisk till det om det börjar bli väldigt unga pojkar då jag inte tror att de, inte i alla fall åtminstone, är mogna för någon slags seriöst förhållande och det skulle då handla om någonting annat vilket jag inte är helt säker på skulle vara så bra. Jag har svårt att tänka mig att ett förhållande mellan en yngre och en äldre person, vilket kön har ingen betydelse, kan hålla under en lång tid framförallt eftersom man är på så olika stadier i livet. Det kommer vara olika saker man vill uppleva och det naturliga är väl att man upplever det med sin partner eller åtminstone har en partner som nyss upplevt liknande saker så man kan prata om det. Kanske skulle jag vara skeptisk om någon av mina nära kompisar eller syskon skulle bli tillsammans med en mycket äldre person, men detta är nog främst för att man tänker på alla risker som kan komma av det.
Litteraturen är nog ett fönster in till hur andra tänker, men man får tänka sig att det är lite suddigt och att vissa saker bara syns otydligt. Litteraturen tar upp många av samtidens viktiga tankar men man måste samtidigt komma ihåg att det är en begränsad skara texter som skrivs ner och bevaras samt att inte alla samhällskikt och grupper blir representerade. I mycket litteratur behöver man ju också viss bakgrundskunskap om hur samhället är just då för att förstå varför personer i böcker reagerar som de gör eller varför författare väljer att skriva på ett visst sätt. Säg att man har censur i ett land under en viss tid, då kommer all litteratur under den perioden antagligen visa en och samma bild, en bild som då inte är helt korrekt. Men det är samtidigt något av det viktigaste vi har när det gäller att förstå andra tider, vilka tankar som tänkts och hur lika vi är människorna i historien.
Mycket av det som fanns i antikens litteratur och kultur kan komma igen på många ställen i både litteratur och diskussionsforum idag. Det är saker som är tidlösa i och med att de tar upp människans natur och tankar vilket är något vi inte kan hitta ett rätt och fel, och därmed ett slut, på. Vreden är väl nu som då ett av de största problemen i samhället i och med att vreden skapar tvister mellan många människor som kanske egentligen skulle ha kunnat komma överens. Jag tror att vreden som sådan är onödig, men att lite ilska kan vara bra för att få saker ska hända och för att man ska komma till diskussioner som kan leda till förbättrande. Det finns allt för många i samhället, kanske framförallt unga män, som inte får utlopp för sin ilska och risken finns då att en djupare vrede skapas vilken kan förstöra många andras liv. Tanken på ödet, om det finns eller om man enbart kan påverka sitt liv själv, är någonting som antagligen kommer att finnas så länge människan finns. Kanske tycker man vid någon punkt att man fått klart för sig att ödet inte finns, mitt liv är bara mitt och jag är den enda som kan påverka det, men så händer det någonting som får en att tvivla på det igen. Vissa människor man möter eller vissa val man gör kan påverka mycket på ibland så konstiga sätt att man nästan måste tro på ödet. Men även om jag tror att ödet till viss del spelar in i mitt liv är jag övertygad om att jag måste leva mitt liv själv och inte bara vänta på att någonting ska hända med hjälp av ödet. Man måste kämpa för det man vill ha, för att det liv som man vill ha ska bli. Det är så olika för olika människor vad man vill göra med sitt liv, vad man vill uppnå, se och göra under sin tid på jorden. Men någonstans är väl ändå det viktigaste för människor att vara lyckliga. För i och med att man är lycklig med sitt liv kan man också sprida lycka till andra, vilket jag tror är om än inte meningen med livet så i alla fall något väldigt viktigt. Jag kan också tänka mig att just det faktum att vi har den struktur vi har på samhället idag gör att människor hjälps oftare än stjälps av det i och med att vi kan dela glädje och sorg med andra. Samhället kanske inte är perfekt, men så är vi bara människor också och jag tror knappast att det går att ha ett ”perfekt” samhälle i och med att alla vill leva på olika sätt. Så att ”göra något åt samhället” beror ju helt på hur man uppfattar det. Vissa människor är nöjda med att inte göra någonting åt det, de trivs med allting som de är nu och vill helst ha den trygga plats som samhället för de flesta är. Sedan finns det många som kanske vill försöka förbättra lite, vilket kanske inte ger några världsomfattande förändringar precis men som ändå skapar ett levande samhälle där saker utvecklas. Så har vi såklart också extremisterna som vill att förändring ska ske nu, på en gång, och helst inga små fjuttiga förändringar utan totala. Jag tror att alla sorters människor behövs för att skapa ballans men att säga en enskild sak som man kan göra åt samhället tror jag inte går just på grund av alla olika människor och åsikter som finns.
Jag tror inte att sexualitet är något man kan styra över, som tjej kanske man har ”lättare” att tycka om killar, och killar om tjejer, eftersom det är det vanliga men jag tror ändå inte att man kan styra över vilket kön man blir attraherad av. Att likna det vid ett sjukdomstillstånd tror jag dock är fel eftersom det inte är något övergående, det kan eventuellt förändras men det är ingenting man blir frisk från. Det kan också ge extrema homofober vatten på sin kvarn om att homosexualitet är en sjukdom som man måste ”bota”. I och med att just bögar finns tror jag inte att sex för alla handlar om dominans och att ”den som penetrerar har makten”. Säkerligen finns det många som finner dominanskänslan viktigast men det måste ju då, logiskt sett, även finnas de som inte känner så. I dessa tankar håller jag alltså inte med grekerna även om jag tror att det finns en viss sanning i det för vissa. De som köper sex kanske i många fall är ute efter maktkänslan, känslan över att de kan göra vad de vill med den personen de har ”köpt”, men jag tror inte att makt och dominans är det folk i första hand förknippar med sex i övrigt.
När man pratar om att Afrodites kärlek inte har någonting med kvinnor att göra tror jag att det beror på att kvinnor helt enkelt inte fanns på samma sätt nu som då. Idag skulle du nog inte kunna komma och säga något sådant utan att bli påhoppad medan det för så pass länge sedan var allmänt accepterat att kvinnor inte hade speciellt mycket till sexualitet eller själsliv. Att man sedan tänker sig kvinnans sexualitet som omättlig har nog precis med detta att göra, kvinnor var inte på samma sätt välkomnade i det sociala livet och man satte sig nog inte och diskuterade kvinnors sexualitet med en kvinna vilket gör det till okänt område. Kanske var det också så att männen åtrådde kvinnorna så mycket att det för dem var som att kvinnors sexualitet var omättlig, när det kanske i själva verket kanske var deras egen sexualitet det handlade om. Dessa tankar ökade mest troligt också då man skrev om kvinnliga gudar eller varelser som kanske förtrollade män till att vilja ha sex med dem eller liknande.
Angående stora åldersskillnader i förhållanden, och då framförallt mellan män/pojkar, är det något jag inte är emot så länge det är vad båda parter verkligen vill. Börjar det komma till att pojkarna får ut väldigt mycket av det i övrigt medan sexet är det enda männen vill åt är det fel men annars känns det som vilket annat förhållande som helst. Dock skulle jag nog även vara lite skeptisk till det om det börjar bli väldigt unga pojkar då jag inte tror att de, inte i alla fall åtminstone, är mogna för någon slags seriöst förhållande och det skulle då handla om någonting annat vilket jag inte är helt säker på skulle vara så bra. Jag har svårt att tänka mig att ett förhållande mellan en yngre och en äldre person, vilket kön har ingen betydelse, kan hålla under en lång tid framförallt eftersom man är på så olika stadier i livet. Det kommer vara olika saker man vill uppleva och det naturliga är väl att man upplever det med sin partner eller åtminstone har en partner som nyss upplevt liknande saker så man kan prata om det. Kanske skulle jag vara skeptisk om någon av mina nära kompisar eller syskon skulle bli tillsammans med en mycket äldre person, men detta är nog främst för att man tänker på alla risker som kan komma av det.
Litteraturen är nog ett fönster in till hur andra tänker, men man får tänka sig att det är lite suddigt och att vissa saker bara syns otydligt. Litteraturen tar upp många av samtidens viktiga tankar men man måste samtidigt komma ihåg att det är en begränsad skara texter som skrivs ner och bevaras samt att inte alla samhällskikt och grupper blir representerade. I mycket litteratur behöver man ju också viss bakgrundskunskap om hur samhället är just då för att förstå varför personer i böcker reagerar som de gör eller varför författare väljer att skriva på ett visst sätt. Säg att man har censur i ett land under en viss tid, då kommer all litteratur under den perioden antagligen visa en och samma bild, en bild som då inte är helt korrekt. Men det är samtidigt något av det viktigaste vi har när det gäller att förstå andra tider, vilka tankar som tänkts och hur lika vi är människorna i historien.