Novellanalys 1 SvA
Berättelsen
Krångel – kris - klimax
Det som är huvuddramat i novellen är mannens brådska att hinna hämta läkekvinnan innan hans fru dör och att han då på vägen möter en mycket argsint björn som han måste slåss mot. Mannen tänker att björnen kommer tröttna och springa därifrån men så är inte fallet utan de slåss runt ett träd i skogen under en lång tid. När det är som värst lyckas björnen riva honom ordentligt och han tror att han ska svimma, och alltså då bli dödad av björnen. Men han tar sig upp ur det, slår tillbaka med än mer styrka och lyckas döda björnen. Han segnar ihop efter kampen och somnar, men vaknar av att björnens unge trillar ner på honom från trädet som de hade slagits runt. Han tar sig då samman och springer ganska uppgiven vidare mot byn för att hämta läkekvinnan till sin fru, som han ändå tror har dött under nattens och kampens gång.
Funktioner och roller
Eftersom man är människa sympatiserar man mer med de mänskliga gestalterna i novellen, i detta fall speciellt eftersom man vet att han verkligen behöver kämpa för sitt och även sin frus liv. Så det är mannen, Salmon, som man ser som den goda personligheten och den arga björnen som den onde. Men när vi i slutet av novellen får veta att björnens unge har suttit i just det trädet de slogs vid under hela kampen kan man ändå förstå björnens vilja att slåss och att försvara sin unge. Det blir därför svårare att avgöra vilken sida man står på eftersom man känner empati för både björnungen, som får förmänskligade drag genom att man får läsa vad den tänker, och för Salmon.
Stämningar/sanningar/värderingar
Det är en genomgående känsla av brådska hela novellen eftersom Salmon behöver skynda sig redan från första raderna och detta hänger sedan kvar. Det är också en stark känsla av att man vill att han ska klara sig, man sympatiserar med mannen och inte med björnen, hela vägen fram till slutet då man för höra om björnungen. Då börjar man fundera på vem som egentligen är mest värd att leva, man börjar önska att de hade kunnat springa åt varsitt håll utan att slåss.
Författaren
Vem är det som berättar historien?
Det är en berättare som berättar om vad som händer, både det som sker som man kan se, men också det som händer i tankarna hos Salmon, och senare hos björnungen också.
Vad vet berättaren? Vad låtsas han veta om händelser och personer?
Denna berättare vet varför saker händer vilket gör att man än mer dras in i historien, det går i ett högt tempo eftersom det inte är stora bitar information som behövs för att få en klar bild över situationen. Det känns hela tiden som att berättaren vet varför björnen är så arg, det framhävs ganska tydligt att det är en ovanlig anledning, så när man i slutet får reda på björnungen känns det på något vis som en överraskning samtidigt som en självklarhet.
Ur vilken synvinkel berättas historien?
Den berättas till en början så att man ska känna medkänsla för Salmon, pratar om björnen som ”besten” och förstärker Salmons känsla av sårbarhet. När Salmon är igång med att knivhugga björnen får man också känslan av att han är otroligt stark, samtidigt som han är sårbar, och att björnen måste besegras. Detta händer hela tiden fram till dess att man får reda på björnungen och man får då en känsla av att allting bara var en illusion, att björnen kanske inte var en best ändå, Salmon kanske inte var så stark och att allting var lite i onödan.
Krångel – kris - klimax
Det som är huvuddramat i novellen är mannens brådska att hinna hämta läkekvinnan innan hans fru dör och att han då på vägen möter en mycket argsint björn som han måste slåss mot. Mannen tänker att björnen kommer tröttna och springa därifrån men så är inte fallet utan de slåss runt ett träd i skogen under en lång tid. När det är som värst lyckas björnen riva honom ordentligt och han tror att han ska svimma, och alltså då bli dödad av björnen. Men han tar sig upp ur det, slår tillbaka med än mer styrka och lyckas döda björnen. Han segnar ihop efter kampen och somnar, men vaknar av att björnens unge trillar ner på honom från trädet som de hade slagits runt. Han tar sig då samman och springer ganska uppgiven vidare mot byn för att hämta läkekvinnan till sin fru, som han ändå tror har dött under nattens och kampens gång.
Funktioner och roller
Eftersom man är människa sympatiserar man mer med de mänskliga gestalterna i novellen, i detta fall speciellt eftersom man vet att han verkligen behöver kämpa för sitt och även sin frus liv. Så det är mannen, Salmon, som man ser som den goda personligheten och den arga björnen som den onde. Men när vi i slutet av novellen får veta att björnens unge har suttit i just det trädet de slogs vid under hela kampen kan man ändå förstå björnens vilja att slåss och att försvara sin unge. Det blir därför svårare att avgöra vilken sida man står på eftersom man känner empati för både björnungen, som får förmänskligade drag genom att man får läsa vad den tänker, och för Salmon.
Stämningar/sanningar/värderingar
Det är en genomgående känsla av brådska hela novellen eftersom Salmon behöver skynda sig redan från första raderna och detta hänger sedan kvar. Det är också en stark känsla av att man vill att han ska klara sig, man sympatiserar med mannen och inte med björnen, hela vägen fram till slutet då man för höra om björnungen. Då börjar man fundera på vem som egentligen är mest värd att leva, man börjar önska att de hade kunnat springa åt varsitt håll utan att slåss.
Författaren
Vem är det som berättar historien?
Det är en berättare som berättar om vad som händer, både det som sker som man kan se, men också det som händer i tankarna hos Salmon, och senare hos björnungen också.
Vad vet berättaren? Vad låtsas han veta om händelser och personer?
Denna berättare vet varför saker händer vilket gör att man än mer dras in i historien, det går i ett högt tempo eftersom det inte är stora bitar information som behövs för att få en klar bild över situationen. Det känns hela tiden som att berättaren vet varför björnen är så arg, det framhävs ganska tydligt att det är en ovanlig anledning, så när man i slutet får reda på björnungen känns det på något vis som en överraskning samtidigt som en självklarhet.
Ur vilken synvinkel berättas historien?
Den berättas till en början så att man ska känna medkänsla för Salmon, pratar om björnen som ”besten” och förstärker Salmons känsla av sårbarhet. När Salmon är igång med att knivhugga björnen får man också känslan av att han är otroligt stark, samtidigt som han är sårbar, och att björnen måste besegras. Detta händer hela tiden fram till dess att man får reda på björnungen och man får då en känsla av att allting bara var en illusion, att björnen kanske inte var en best ändå, Salmon kanske inte var så stark och att allting var lite i onödan.