Novellanalys 1 SvB.
Ludvig Nordström – Den osynliga julklappen.
Inledning
Det första man får se är den unge Tomas som står och följer snöflingornas dans mot marken, det ger en melankolisk känsla då han först märker hur vackra de är men övergår till att tänka att han aldrig mer kommer att se dem. Detta tänkande kommer till viss del tillbaka senare i texten, men då gällande pengar, trygghet och familjen.
Ropet på äventyr
Historien sätts i rullning av något som hänt tidigare, innan berättelsen tar sin början, och är när övriga i familjen börjar prata om att Patron Lack, Tomas far, börjar bli gammal. Han hör hur de säger att han tappat stinget och att de inte vet hur mycket längre han kommer att leva.
Vägran att delta i äventyret
Tomas vill såklart inte att hans far ska dö, men det är något djupare än så, han kan helt enkelt inte tänka sig att han kan dö. Han vet att alla dör, men kan inte förstå att just hans far skulle göra det.
Mötet med mentorn
Mentorn i texten kan vara Patron Lack men samtidigt är han bara en person som Tomas ser upp till och är lite rädd för men faktiskt inte får några råd eller tips av. Kanske kan konkursen sägas vara mentorn då den hjälper Tomas att utvecklas, han blir en hel annan person på grund av den, och kanske är det vad som kännetecknar en riktig mentor.
Första tröskeln
Första tröskeln är meningen ”vi har inte råd” och syftar på att de inte kommer att ha tillräckligt med pengar för att fira en vanlig jul. Tomas tvingas att ta tag i det själsliga problem som uppstår inom honom, i och med detta ”vi har inte råd” känner han att hela hans värld står på spel. Går de i konkurs kommer hans värld att försvinna.
Prövningar, vänner & fiender
Den speciella världen är nog risken att sättas i konkurs, detta eftersom Tomas påverkas mentalt väldigt mycket av det eftersom han är säker på att världen kommer att rasa samman om det händer. Eftersom han är liten tror han som inte att han kan leva på något annat sätt en det som är precis nu.
Ingången till den innersta grottan
När Patron Lack på julaftonen tar med sig Tomas för att handla tror de alla att allting nu kommer att lösa sig och bli som vanligt. Men så går han inte mot de vanliga affärerna utan ”fattigmansaffärerna” istället, och Tomas skäms för sin far. Han känner extrem ångest, som att alla stirrar på honom och ser att där går den fattiga patron Lack med sin fattiga son.
När de kommer tillbaka från sin handlingsrunda och Tomas redan är ganska nedstämd kommer Amanda, en kvinna som jobbar hos dem, springande och säger att en liten pojke stal en bit av deras kött. Då patron Lack springer ut och skäller på honom blir Tomas förtvivlad, han ser nog sig själv i den pojken, vad han själv kan komma att bli om de går i konkurs, och tycker synd om honom. Det blir tydligt för honom vad han själv kommer att bli om de går i konkurs, han tänker att det kanske är han själv som sätts i den situationen att han kommer vilja stjäla kött nästa julafton.
Den stora utmaningen
När allt verkar ha lugnat sig är det någon som skriker ”elden är lös”, och det är den verkligen. Patron Lack har ett försäkringsföretag och huset som brinner är försäkrat hos honom vilket betyder att han kommer förlora en hel del pengar. Tomas får ångest, man läser om hans bild av det som händer och känner hur förvirrad han måsta ha varit. Allting snurrar runt och han kryper upp i ett soffhörn och stirrar på en grön lampa för att komma tillbaka till verkligheten. Det är ett väldigt effektivt sätt att beskriva ångest på då man direkt känner hur det snurrar och man får ångest nästan bara av att läsa det själv.
Belöning
De firar trots allt julafton och detta bildar en paus efter stormen. Det blir ingenting storslaget och alla är lite nedstämda efter eldsvådan och den nästintill säkra konkurs det innebär. Men de gör det trots allt och de gläds ändå för det lilla.
Vägen tillbaka/Uppståndelse
När det så tillsist är dags för barnen att lägga sig provskjuter Tomas sin nya pilbåge, men pilen går fel och träffar en spegel som går i kras. Detta blir en stark andra klimax-situation då Patron Lack inte ens blir arg utan bara sjunker ihop, detta är det omen han väntat på och han är nu övertygad om att konkursen är oundviklig.
Återvändandet
Trots att konkursen för Tomas är något förskräckligt märker han ändå att hans far inte är den stora läskiga person han alltid har trott. Han ser sig själv i sin far, att de inte är så olika, och han tackar gud den kvällen, tackar gud för konkursen som hjälpt honom se detta. Han lär sig att uppskatta det lilla och märker att allting inte handlar om pengar och saker, att se människor på riktigt är betydligt viktigare.